HBL 10.8.2015: Savikko rakentamisen riesana Malmilla

Seppo SipiläMuut mediat, Uutisarkisto

På svenska »

Savikko rakentamisen riesana Malmilla

Hufvudstadsbladet 10.8.2015

Daniel Donner
Suom. Seppo Sipilä

läckage-fallkulla

Vuoto. Epävakaa maaperä talojen alla on Samuli Kallion mukaan johtanut vesivahinkoihin. Kuva: Karl Vilhjálmsson

Fallkullan asuinalueen asukkaat huomaavat nyt, että alueen savimaa soveltuu huonosti rakentamiseen. Helsingin kaupunki haluaa rakentaa tuhansia asuntoja kivenheiton päähän Malmin lentokentälle.

Fallkullan asuinalue sijaitsee aivan sulkemisuhan alla olevan Malmin lentoaseman länsipuolella. Alue valmistui kymmenen vuotta sitten. Yleisin maalaji on savi, josta on aiheutunut epätasaisuuksia katukiveykseen, halkeamia rakennuksiin sekä pihavarastojen vajoamista.

– On harhaanjohtavaa, kun kaupunginvaltuutetut sanovat ettei tänne rakentaminen ole ongelmallista, sanoo Fallkullassa perheineen jo 12 vuotta asunut Samuli Kallio.

Kallio vastustaa suunnitelmia sulkea lentokenttä ja rakentaa sen tilalle asuntoja 25 000 asukkaalle. Hän kannattaa kentän puolustajien esittämää vaihtoehtoa: asuntoja 12 000 asukkaalle ja lentotoiminnan jatkamista.

Samuli Kallio uskoo, että lentokentälle rakentamisesta tulee ongelmallisempaa kuin kaupunki on antanut ymmärtää. Hänen taloyhtiönsä on joutunut uusimaan sähkövedon ja pihakiveyksen, koska maapohja ei ollut saven vuoksi kyllin vakaa. Asuinrakennusten perustukset on Fallkullassa paalutettu, mutta piha-alueita ei.

instabilt_fallkulla

Upottavaa. Fallkullan piharakennuksia ei ole paalutettu, mikä on paikoin johtanut siihen että maapohjaa joudutaan nyt vahvistamaan. Kuva: Samuli Kallio

”Parempaa ei ole”

Pekka Holopainen Helsingin kaupungin geotekniseltä osastolta vähättelee Malmille rakentamisen vaikeuksia.

– Helsingissä on paljon ongelmallisempiakin alueita, esimerkiksi vanhat satama-alueet Hernesaaressa, Jätkäsaaressa ja osassa Kalasatamaa.

Siellä maaperä muodostuu maa-aineksesta ja kaatopaikkajätteestä, jotka on kasattu merenpohjaan, kun Malmilla maalajeina ovat savimaat. Savikerros lentokentällä on 15-20 metrin syvyinen. Jos alueelle rakennetaan asuntoja, täytyy maahan upottaa paaluja, jotka yltävät saven läpi tukeutumaan kantavampaan maaperään tai peruskallioon.

Holopainen myöntää, että geoteknikon näkökulmasta olisi parempi rakentaa asuntoja jonnekin muualle kuin Malmille, mutta maaperä on vain yksi kaavoituksessa huomioitavista tekijöistä.

– Jos vapaita alueita vain on, pitäisi ilman muuta rakentaa kovalle maalle, mutta erityisesti Helsingissä parhaat alueet ovat jo käytössä.

Fallkullassa ilmenneet ongelmat ovat hänen mukaansa tyypillisiä rakennuskohteille, joita ei ole toteutettu tarpeeksi huolellisesti ja jotka ovat savimaalla. Nykyään määräykset ovat tiukempia kuin kymmenen vuotta sitten, sanoo Holopainen. Paalutuksesta koituu rakentamisen kokonaiskustannuksiin noin kymmenen prosentin lisäys, hän arvioi.

FAKTA

70 000 haluaa säilyttää

  • Helsingin kaupunki suunnittelee sulkevansa Malmin lentokentän ja rakentavansa sinne asuntoja noin 25 000 ihmiselle.
  • Valtio on päättänyt lopettaa toimintonsa lentokentällä vuonna 2016.
  • Lentokenttää käytetään nykyään lentokoulutukseen, liikelentoihin, harrasteilmailuun ja Rajavartiolaitoksen tarpeisiin.
  • 70 000 on allekirjoittanut lentokentän säilyttämistä puolustavan adressin, ja kunnallisen kansalaisaloitteen lähes 11 000.

Suomeksi »

Leran gissel för byggande i Malm

Hufvudstadsbladet 10.8.2015

Daniel Donner

läckage-fallkulla

Läckage. Den instabila grunden som husen står på har enligt Samuli Kallio lett till vattenskador. Foto: Karl Vilhjálmsson

Invånarna i Fallkulla bostadsområde märker nu att den leriga jorden i området lämpar sig dåligt för byggande. På Malms flygplats ett stenkast ifrån vill Helsingfors stad bygga tusentals bostäder.

Bostadsområdet Fallkulla ligger strax väster om nedläggningshotade Malms flygplats och färdigställdes för tio år sedan. Den vanligaste jordarten är lera, vilket har lett till ojämnheter i stenläggningen, sprickor i byggnaderna och gårdsförråd som sjunkit ned i leran.

– Det är missvisande när de i stadsfullmäktige säger att det inte är problematiskt att bygga här, säger Samuli Kallio som bor i Fallkulla med sin familj sedan tolv år tillbaka.

Kallio är emot planerna på att stänga flygplatsen och bygga bostäder för 25 000 i stället. Han förespråkar det alternativ som flygplatsens försvarare fört fram: att bygga bostäder för 12 000 människor och låta flygverksamheten fortsätta.

Samuli Kallio tror att det blir mer problematiskt att bygga på flygplatsområdet än staden låtit förstå. Hans eget husbolag har tvingats byta ut en elledning samt stenläggningen på gården eftersom grunden inte var stabil nog för lerjorden. Bostadshusens grunder i Fallkulla har pålats men inte gårdsområdena.

instabilt_fallkulla

Instabilt. Gårdsbyggnaderna i Fallkulla har inte pålats, vilket i vissa fall har lett till att grunden nu måste förstärkas. Foto: Samuli Kallio

”Finns inte bättre”

På Helsingfors stad tonar Pekka Holopainen på geotekniska avdelningen ned svårigheterna med att bygga vid Malms flygplats.

– Det finns områden i Helsingfors som är mycket mer problematiska, till exempel de gamla hamnområdena Ärtholmen, Busholmen och delar av Fiskehamnen.

Där består jorden av jord och soptippsrester som lagts på havsbottnen, medan jordarten i Malm består av lerjordar. Lerskiktet vid flygplatsen är 15–20 meter djupt. Bygger man bostäder där måste man slå ner pålar som når genom leran för att förankras i stadigare jord eller i berggrunden.

Holopainen medger att det ur en geoteknikers synvinkel vore bättre att bygga bostäder någon annanstans än i Malm, men jordarten är bara en av faktorerna man beaktar i planläggningen.

– Om det bara finns lediga områden så skulle vi så klart hellre bygga på hårda jordar, men speciellt i Helsingfors är de bästa områdena redan använda.

De problemen som uppstått i Fallkulla är enligt honom typiska för byggen som inte genomförts med tillräcklig noggrannhet och som står på lerjord. Nu är bestämmelserna striktare än för tio år sedan, säger Holopainen.

Pålandet medför en extra kostnad på kring tio procent av det totala byggpriset, bedömer han.

FAKTA

70 000 vill bevara

  • Helsingfors stad planerar at stänga Malms flygplats och bygga bostäder för cirka 25 000 människor.
  • Staten har beslutat att avsluta sin verksamhet på flygplatsen under 2016.
  • Flygplatsen andvänds i dag för flygutbildning och av affärsflyg, hobbyflygare och Gränsbevakningsväsendet.
  • 70 000 har skrivit på en namninsamling och nästan 11 000 på ett kommunalt invånarinitiativ för flygplatsens bevarande.